Hur snabbt kan vi ändra våra beteenden?

Helicopters for everybody

Det är en spännande tid vi lever i. Jag tror alla är överens om att vi står inför stora förändringar de närmaste decennierna. Väldigt mycket av det som utgör våra städer kommer att behöva ändras på grundläggande sätt för att möta framtiden. Migrantströmmar ändrar demografin, samtidigt som den befintliga befolkningen blir allt äldre. Bilar och transportsystem måste ändras helt för att möta klimathot och klara tvågradersmålet. Konsumtionsmönster och varuflöden måste ändras radikalt för att klara försörjning och återvinning av ändliga råvaror och naturfrämmande ämnen, som metaller, plaster, textilfibrer, byggmaterial.

Dessa förändringar kräver förstås insatser på alla plan. Marknaden behöver göra sitt (1), ny teknik (2), beteendeförändringar (3) och förstås lagstiftning och regleringar (4) som styr åt rätt håll. I en stor workshop för ett tag sedan, med 100 experter på hållbarhetsfrågor i näringslivet, ville jag undersöka vilka av dessa fyra vägar mot hållbar förändring som de samlade ansåg var viktigast. Det visade sig att det experterna trodde mest på var att stimulera beteendeförändringar, därefter följt av reglering och lagstiftning. Ny teknik och marknadens självreglering såg de flesta som klart mindre viktiga.

Beteendeförändring alltså. Ändrade attityder. Ändrad kultur. Är det rimligt att förvänta sig att vi människor skall förändra vårt sätt att vara så drastiskt? Alltså, hur mycket förändras egentligen våra beteenden över tid?

Jag kommer att tänka på en underbar bild från en amerikansk tidskrift nån gång på 1960-talet med rubriken ”Helicopters for Everybody”.

Det är en bild av hur man trodde att framtiden skulle utveckla sig, då alla åker från hustaken i sina egna helikoptrar. Det som är så spännande med bilden är att den så tydligt illustrerar en tilltro till hur tekniken skall förändra världen, men allt annat skall förbli oförändrat. På bilden är hemmafru-idealet tydligt, det är bara männen som åker iväg till jobbet. Kärnfamiljen är central. Mångfald är ännu ett okänt begrepp.

För mig är detta en bild som så tydligt påminner mig om att det egentligen är tvärtom, att beteenden, värderingar och kultur ändras mycket mer än tekniken runt omkring oss. Teknikskiften är viktiga för de möjliggör nya beteenden. Men de förändringar vi ser i kultur och beteenden är mycket större än bara tekniken.

Se till exempel på hur inställningen till transporter i staden ändras snabbt. Den egna bilen är fortfarande normen för stadsplaneringen, men bland unga människor Ändrar det sig snabbt. Bland unga storstadsbor i Stockholm eller Köpenhamn är det intressantare att fråga vad man har för cykel än vad man har för bil. Bilens tid som den ultimata statusmarkören är redan förbi.

Eller se på acceptans och intresse för vegetarisk mat. För bara 10 år sedan tror jag inte att jag kände någon som var vegetarian.

Det känns hoppfyllt att reflektera över hur annorlunda vi ser på boende, eller bilar eller mångkultur eller mat bara jämfört med för två eller fem eller tio år sedan. Förändringen sker hela tiden smygande så det är lätt att missa hur mycket som faktiskt ändrats. Visst skulle mycket behöva ändras ännu snabbare, men jag ser ändå framtiden i ljusa färger. Vi accelererar ju, med eller utan helikopter!

 

Niclas Ihrén

Expert på trender och strategier för hållbar utveckling

Grundare och VD, Matters Group

Publicerad i Samhällsbyggarbloggen 3 November 2015

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *